Brukets historia från 1887 fram till idag

GRUVANS HISTORIA

På 1880-talet började William Abelgaard Nielsen bryta kalk på Ivöns norra spets. Det blev starten till en gruvdrift som varade i nästan hundra år och la grunden till företaget Iföverken i Bromölla.

WA Nielsen började 1887 bryta kalksten på Ivö för att sälja obränd kalk. Den användes som jordförbättringsmedel. Samma år byggdes en kalkugn i Bromölla och företaget kunde utöka sitt utbud genom att sälja bränd kalk som byggnadsmaterial. Men WA Nielsen var ingen entreprenör. Redan 1899 gick hans företag i konkurs och köptes av ingenjör Axel Hermansen. Nu bildades Ifö Kaolin och Chamotte- fabrik AB. Stora investeringar gjordes för att tillverka nya produkter. Fabriken tillverkade chamotte och kaolin som användes vid papperstillverkning.

Till vänster Dr Nielsen och till höger A Hermansen
Till vänster Dr Nielsen och till höger A Hermansen

Till vänster William Abelgaard Nielsen och till höger Axel Hermansen

Efter ytterligare en konkurs blev bolaget 1909 ett dotterbolag till Skånska Cement. Nu började företaget även tillverka cement, främst för utnyttja den kalk som låg över lagret med kaolinlera.
Idag är Iföverken mest känt för att tillverka toaletter och andra badrumsprodukter. Men kaolinleran som bröts på Ivö blev inte toaletter utan leran har bara använts för att tillverka eldfast tegel.
Eldfast tegel som står emot höga temperaturer används bland annat i glasbruk och krematorier. Kalk- och cementproduktionen fortsatte till 1940 då all kalksten var bruten. Strax före hade själva slamningen av kaolin flyttat till Ivö. Det gjorde att man slapp transportera den råa leran med alla orenheter till fastlandet. 1964 upphörde gruvdriften. Då var all den kalksten och lera slut som det tagit många miljoner år att bilda.

Under de dryga 80 år gruvan var igång jobbade flera hundra människor i brottet. Det mesta av arbetet utfördes för hand med hackor, spadar och dynamit. En enorm ansträngning och många gånger ett arbete under tuffa förhållanden. Brottet finns kvar även om maskinerna tystnat och människorna förvunnit. Nu tar djur och växter sakta tillbaka området.

Berättelser från brottet
1905 var Johan Josef Langer förvaltare för gruvan. Det är mannen i svart kostym som står till vänster. Dagen till ära har han tagit med sina barn för att de ska få vara med på fotografiet. Arbetarna har ställt upp sig med sina hackor och spadar. De står mitt i kaolinlagret. Ovanför finns kalksten och lösa jordlager.

På Ivö Klack arbetade man från vår till höst. De flesta arbetarna var inte från ön, utan bodde i arbetarbostäder i brottet. Förvaltaren hade sin egen bostad, där han bodde med sin familj.
Under sommaren 1911 arbetade 160 män i brottet, varav nästan 100 personer var galizier från Polen. Då bröts 42 ton råkaolin och 33 000 kubikmeter kalk.

HÄR HITTAR DU MER OM GRUVANS HISTORIA