Brukets historia från 1887 fram till idag

IVÖSJÖN

Ivösjön är Skånes största och djupaste sjö. Med sina uddar och öar är sjön spännande att utforska med båt eller kanot. Och nere på botten i det mörka kalla vattnet lever istidens kräftdjur.

Sjösänkning utan framgång

Ivösjön har en yta av 52 km2 och är Skånes största sjö. Den har ett medeldjup på 11 meter. De största djupen på 50 meter ligger på Ivösjöns östra sida. För 150 år sedan var sjön ännu större och djupare. Men eftersom befolkningen ökade mycket på den tiden fanns ett stort behov av att få fram ny odlingsmark . Därför började man sänka vattenivån i sjöar i hopp om att stränder och sjöbottnar skulla kunna odlas upp. 1872 var det Ivösjöns tur. Vattennivån i sjön sänktes med en manslängd, cirka 1,8 meter. Man vann många hektar. Tyvärr var marken som tömdes på vatten dålig för odling. De nya åkrarna övergavs ganska snabbt. Nu har mycket av landvinningen vuxit igen med vass och sumpskog. För fiskbestånden i sjön var sjösänkningen dessutom negativ. Vattenvolymen i sjön blev hela 15 % mindre.

En del av stort sjösystem

Vattnet kommer till Ivösjön från ett stort område som når ända upp i Småland. Det är del av det stora avrinningsområde som omger Helge å. Vatten från 1000 km2 samlas här. Det rinner in via Holjeån som får sitt vatten från sjöarna Immeln, Raslången och Halen. Vatten kommer också in via kanalen från Oppmannasjön vid Bäckaskogs slott. Skräbeån, som börjar vid Bromölla och rinner ut i Hanöbukten vid Nymölla är sjöns enda utflöde.

Sjön har god vattenkvalitet och är rik på fisk. Här finns mer än 25 olika fiskarter. Havsöring vandrar via Skräbeån upp genom Ivösjön och vidare in i Holjeån.
Ivösjön är skyddad genom EU’s nätverk för värdefull natur. Det främsta motivet för skyddet är att Ivösjön och grannsjön Oppmannasjön tillsammans har Sveriges största bestånd av nissöga.

Ormfisken i dyn

Nissöga är en liten fisk som är släkt med mört och braxen. Men den har ett helt annat levnadssätt än sina mer välbekanta släktningar. Den är nattaktiv och tillbringar dagarna nedgrävd i sand och dy på botten.
Liten, snabb och ormlik slingrar den sig fram på sjöbotten på jakt efter insektslarver. Med sina skäggtömmar kan den känna sig fram i mörkret.
Den blir cirka 12 centimeter lång och väger mellan 20 och 60 gram.

Räkor från istiden

I de allra djupaste sjöarna i Sverige lever idag kräftdjur som brukar kallas glaciala relikter – de kom invandrande under den senaste istidens avsmältningsskede. Då levde kräftdjuren i det kalla vattnet intill iskanten. Idag kan man hitta dem i djupa sjöar med kallt vatten, som levande minnen av en tid med ett helt annat klimat. Här i Ivösjön finns flera av dessa kräftdjursarter, bland annat pungräkan Mysis relicta och taggmärlan Pallasea quadrispinosa. För att undvika att bli uppätna har kräftdjuren genomskinlig kropp och tillbringar dagarna nere i mörkret på sjöns botten.

Pungräkan är ca 2 cm lång och bär sina yngel i en ficka på magen.

Taggmärlan Pallasea quadrispinosa är ca 2 cm lång.